London-bloggen

Eftersom vi är förortsbor blir det lite extra speciellt när man åker in på en liten utflykt till Londons innerstad. Först åkte vi in till stan och tog t-banan till Temple. Just när vi skulle till att gå in i vagnen så sprang folk ut. En glad indier meddelade oss leende att “De trodde att det var en bomb där inne, tänka sig!”

Först och främst kikade vi lite på Somerset House som vi hört talas om i Sherlock Holmes (då måste man ju titta). Där inne fanns Nelson’s stair. Jag tror Nelson börjar bli lite trött på alla skämt om Den Där Andre Nelson, men han får stå ut.

Utanför fanns en liten plats med en massa små fontäner där halvnakna ungar sprang runt och skrek och lekte. Vilken härlig grej! Jag kunde riktigt känna hur glad jag skulle blivit om jag varit liten och hittat den. Jag kunde t.o.m. känna frustrationen som skulle uppstått när morsan skulle säga att vi måste åka hem, haha!

Vi tog varsin hamburgare på The George och sedan traskade vi vidare genom en park. Så fort man kommer till en park här slås man av hur otroligt gamla träden är. Knotiga och stora. Allt är förresten gammalt. Det finns så många slitna men vackra byggnader. Och på nästan alla väggar hänger stora korgar fulla med olikfärgade blommor. Det är en skön kontrast.

Vi gick sedan in på John Soane-muséet. John Soane var en arkitekt som bl.a. gjorde gamla Bank of England. Man fick inte ha väskor med sig in på muséet och när vi kom in förstod vi varför. Det var helt otroligt trångt och alla väggar var fulla med gamla föremål. Killen verkade ha varit lite av en kuf. T.ex. så hade han, som vi förstod det, byggt upp en grav åt en påhittad munk men i själva verket var det hans hund som låg där. Man förstod att han var olycklig ibland för hela huset, som ju alltså var hans bostad, var ganska så creepy.

Efter det gick vi vidare mot Covent Garden. Jag bara häpnar över hur mångsidig den här staden är. Man kommer till ett enormt ställe man aldrig tidigare varit på och det liknar ingenting man sett hittills. Vi tittade på lustiga köpcentra och på gubbar som målat sig helt i silver och guld och låtsades vara statyer.

Till sist tog vi en fika på Café in the Crypt, Lenas och Kenneths favoritställe. 😉 När vi bestämt oss för att åka hem var vi trötta men valde ändå att promenera till Victoria. Då gick vi genom S:t James’ Park. Jättevackert. Vatten, broar, blommor, ekorrar och massor med gäss och duvor (ok, just de två sista var lite äckliga). Helt plötsligt kom vi fram till en gräsplätt där en stor orkester spelade. Folk satt runt omkring i solstolar. Vilken syn! “Det här hade Klas gillat!” sa jag och skrattade, men vem hade inte det å andra sidan?