London-bloggen

Det enda vi kunde komma på just nu som vi inte har betat av i turistväg var det berömda Portobello road i Notting Hill. Man tänker såklart lite på filmen Notting Hill och undrar hur Hugh Grant hade råd att bo där egentligen.  (Eller ja, att själva Hugh Grant har råd är ju inte så konstigt, men ni fattar.)

Det är ett väldigt speciellt kvarter. Mysigt, många låga hus och sedan sådana här färgglada saker.

Konkurrensen har gjort att vissa företag gör vad som helst för att synas. Vad sägs om att sätta upp hundratals symaskiner i en hel klädaffär? Nu syns det inte så bra på kortet men på varenda sådan där hylla står en sådan där riktigt gammal symaskin.

Man blir inte så sugen på att handla men det finns mycket skojigt att titta på.

Vi hetsade varandra att springa fram och ta konstiga kort. Den här åkte jag på. Nelle står och flinar i bakgrunden.

Som sagt, köplusten infinner sig inte riktigt. Det är lite för mycket, lite för pråligt, lite för konstigt. Men det finns massor att titta på och garva åt. Gamla antikaffärer med medicinbollar från 1800-talet. Typ. Helt klart sevärt och ganska soft en vårig söndag.