London eye
När Lena och Kenneth hälsade på i London fick jag tröja med det här trycket:
I söndags fick motivet ny mening. Vi skulle åka London Eye – och Nelle är höjdrädd… (Dagen till ära hade jag såklart på mig tröjan.)
London Eye, som är ett stort pariserhjul för utsiktsändamål, kallas också The Millennium Wheel och byggdes lagom till millennieskiftet. Det är ganska dyrt att åka London Eye (18 pund) och det är vi tacksamma för eftersom kön var tillräckligt lång ändå (jag inbillar mig att priset kanske skrämmer bort en och annan). Ungefär 45 minuter får man köa för att köpa biljett och sen ytterligare en kvart borta vid själva hjulet.
Innan åkturen får man se en 3D-film med måsar som flyger upp i ansiktet och ashög musik. Ganska ballt. Nelle tog världens sjukaste bild på mig med enorma 3D-glajer men den får ni be mig om privat. 😉
När man åker London Eye får man gå in i stora glaskapslar. Det är nästan lite sci-fikänsla.
Det känns knappt att man åker eftersom det går så långsamt så det är inget för den som förväntar sig en adrenalinrush. Turen tar ungefär en halvtimme.
Så här i efterhand kan vi meddela att även om man är höjdrädd så är det inte så farligt eftersom man sitter helt inkapslad (hoho). Sen är faktiskt Kaknästornet högre. Det går lite lättare om man köper godis och proppar i sig under åkturen.
St James’ Park är en av mina stora favoriter i London. Vi passerar ofta genom den på väg till tunnelbanan när vi har varit i stan. Denna gång skulle vi vilja hälsa från Pippi Pelikan.
Haha skicka bilden ffs!
Pelikaner är farliga. Allt som har en mun nästan lika stor som hela resten av kroppen skall man undvika. Ungefär som Steven Tyler…
Här är en gitarr för dig btw. Fast du har säkert redan sett den. http://epicwinftw.files.wordpress.com/2010/01/129080667237642736.jpg
Fast den är upp-å-ner. Så det är väl snarare en gitarr för Powerglove (om jag minns rätt så spelar deras lead en righty som en lefty fast upp-å-ner).
*Tittar på bilden* asså jag kan inte! Kanske på Facebook när du har accepterat mig. 😛
Hahahaha! Ja finns inget läskigare än gamle Steven.
Jag får jämt olika nintendogitarrer skickade till mig men den där har jag faktiskt missat! Koopa Troopa beams are gonna blind me.
Så är det. Han är gitarrlärare också och påstår att den fattningen är till hjälp för honom eftersom eleverna då ser det omvänt. Vilken turnélista de har nu förresten, flera sidor lång.
Finns ett par youtube videos från deras spelning på Imperial i quebec (som förband åt Hammerfall). Jefligt tight.
http://www.youtube.com/watch?v=5Td2IJJ53iw
Fast… That could have been you! Tja, om du:
a. Någonsin vågar köra live.
b. Fixar din line-up.
Vilket betyder att vi kanske ser det om 10 år när du får en 40-års kris eller något =P
Ja de är sjukt duktiga. Virtuosa nästan. Bättre än Dragonfly eller vad fasen de heter, tajtare.
Haha, nää, kunde absolut inte varit Game Over. Vi är inte hälften så bra musiker, mina öron är fucked up, vi har inte föräldrar som vill lägga ut för turnén och vi bor inte i USA.
Vad är det för fel på min line-up va? 😛 Bättre än så här blir det knappast, folk är äntligen mycket dedikerade i detta Mark 10 eller vad det blir. 😉
Tja. De bor inte i samma stad vilket betyder att ni inte kan repa tillsammans 2-3 dagar i veckan.
Det är skillnaden =D “Bra musiker” handlar till 95% att ta det seriöst och öva på ett konstruktivt sätt (vilket är varför Ska bandet jag var med i aldrig kom någonvart. Repen var typ bara en ursäkt för att snacka skit och ta ett par öl).
Och menar du Dragonforce?
Vet inte det jag. De är ju födda till virtuoser, speciellt gitarristen. Jag skulle aldrig kunna bli så bra även om jag övade varje sekund resten av mitt liv. Och jag tror det är mycket det folk vill se – supertalanger, så det blir lite cirkus. Är ganska nöjd med att inte ha den talangen också. Då behöver man inte känna sig stressad över att få valuta för den. 😉
En annan sak är att vi har mer arr och sång. Det gör nog musiken ännu smalare, i en redan smal genre.
Dragonforce ja! Kan aldrig hitta det där Youtubeklippet längre med “betcha can’t play this”. Men i alla fall där såg man hur kassa de var på att spela långsamt. Deras teknik tycks ha kukat ur till följd av många års för snabbt övande.
Möjligt att jag är trög efter en långhelg i Ungern, men vilken ny innebörd fick tröjan efter slow-motion-turen i The Eye? Hajar nada. Och till mig MÅSTE du skicka bilden. 😉
Innebörden var: Bettan glad, Nelle ledsen (p.g.a. höjdskräck). Hade inget med giftermål att göra.
Inte konstigare än så! 😉
Aha, som på bilden alltså. Hajade inte vad som var nytt… Försökte få ihop “game over” och vilka innebörder det uttrycket kunde ha och hur det i så fall hängde ihop med utflykten…eh…ja. Krånglade till det. Nuuuuuuu hajar jag 😀
åh vad jag saknar london! vill tillbaks!
Om 2 veckor ska jag åka till London!! Jag är skit rädd att jag ska svimma i London Eye, jag är så höjdrädd 🙁