London-bloggen

För att fira att spelet som killarna på företaget jobbar med nu presenterats och fått bra mottagande på E3 blev alla anställda inklusive deras respektive bjudna på nya Terminatorfilmen. I utflykten ingick även ett pubbesök men planen att trycka in 20 pers på en pub i centrala London klockan fem en fredagkväll misslyckades givetvis. (Det kunde ju till och med jag räknat ut med röven.)

Folk splittrades i stället upp och jag, Nelson, slovaken och en kanadensare hamnade på ett halvflummigt tapashak vid Leicester square. Där satt vi och nästan badade i tapas och sangria och hade riktigt trevligt tills det blev dags att gå till biografen Empire.

16 tapas på ett pyttelitet bord har sin charm.

Nu kunde man verkligen känna av vilken storstad det här är. Folket bara vällde omkring på gator och i kvarter som aldrig tycktes ta slut och duggregnet droppade ner över glada partynissar som stod med sina glas en bit utanför pubarna.

Vilken biograf sedan! Maffig. Även om Terminator Salvation inte tilltalade oss speciellt. Full fart hela tiden – filmen befann sig motsägelsefullt nog i ett konstant klimax och jag märkte hur jag gled bort och började tänka på annat mitt under explosioner värda miljontals kronor. Effekter som säkert fick det att rycka innanför brallorna på yngre varelser av det motsatta könet. Det är nog lite roligare att gå på bio i London också. Folk tjoade när reklamen för nya Star Trekfilmen rullade och applåderade under eftertexterna.

Vi hade gärna gått på någon klubb efteråt och kollat läget om det inte hade varit för att de flottiga tapasen hade gjort sig påminda. Våra uppsvällda magar tvingade hem oss. Men det blir förhoppningsvis fler kvällar.